Många av de människor som jag mött som är talangfulla pokerspelare har många saker gemensamt. Men framför allt är de människor med mycket tävlingsanda. Tävling är en naturlig del av den mänskliga naturen och man kan se detta över hela världen. Människor känner ett behov av att mäta sina förmågor och talanger mot andra människor med samma färdigheter. Jag tror att roten till detta helt enkelt är baserad på människans behov av att utvecklas, genom att mäta sig själv mot andra pressar du dig själv att bli bättre. Poker är ett fantastiskt exempel på ett spel som alltid har utrymme för förbättring, i detta spel finns det alltid någon som är bättre än dig. Jag växte upp som atlet och hade viljan att vinna vid en tidig ålder, förluster krossade mig totalt och jag gjorde vad jag än behövde göra för att försäkra mig om att jag inte skulle behöva uppleva den känslan igen. När jag slutade tävla i sport kände jag en tomhet som jag inte visste hur jag skulle fylla tills jag träffade en vän som introducerade mig för poker. Jag hade spelat poker då och då men alltid för ren underhållning och på skämt och hade aldrig insett hur mycket skicklighet och strategi som var involverat, tills min vän visade mig några böcker och en plats att spela på. Jag var fast direkt och lusten att tävla kom tillbaka, jag kände adrenalinruset när man tittar ner på en hand med två ess och smärtan över att bli utspelad och lurad i fällan av bättre spelare. Jag mätte mina skickligheter och min sinnesstyrka mot de andra och lyckades tjäna lite pengar på det. Jag var förälskad i spelet och det blev en stor del av mitt liv. Dessa tidiga dagar var några av de bästa för mig, jag kommer ihåg hur jag kom hem från jobbet och loggade in direkt för att spela gratisspel i månader. Sen läste jag en Lee Jones bok och fortsatte spela 01/.02 limit hold em i några månader med ett block för alla mina resultat och överlycklig för varje vinst i spel, även mikroskopiska. Jag tävlade, vann och strävade efter att bli en bättre spelare varje dag. Jag var så lycklig jag kunde bli med spelet. Men allt det skulle komma att förändras.
Tre år senare kunde jag knappt lägga ner en timme utan att bli bitter och negativ, mot spelare, mot siten, mot allt. Vad hade hänt med mig? Ett spel som jag älskat så mycket kändes plötsligt som ett jobb eller slavande bara att tänka på, denna trend höll i sig. Jag spelade fortfarande dagligen men det kändes mer som rutin och beroende än en chans att stärka min själ eller motivation för att växa som tävlande. Jag hade helt enkelt bytt ut mitt behov av tävlan mot ett behov av pengar. Girighet hade blivit fokus och spelet var bara ett sätt för mig att få mer pengar. Under denna tid tog mitt spel stryk, jag spelade mekaniskt och utan respekt för spelarna eller spelet självt, det är en tid som jag tror många av er kan identifiera er med eller kanske är mitt uppe i just nu. Detta var inte bara en tid då min tillväxt stannade upp utan en tid då jag halkade tillbaka. Ibland kunde jag få en explosion av motivation, läsa några böcker och börja spela med mer fokus bara för att sedan sugas tillbaka i min rutin av girighet och bitterhet. Detta var ett lågmärke för mig och jag funderade på att ge upp spelet helt. Men sen hände något underbart och min passion för spelet kom åter till ytan.
Senare det året då jag och min flickvän flyttade så hade jag inte möjligheten att spela lika mycket och när jag väl spelade gjorde jag det med fokus en stund men bar ändå på bitterhet och låg respekt för de andra spelarna samt spelet. Jag visste att pausen hade hjälpt mig men inte botat mig. När vi boade oss i vårt nya hem så hade vi möjlighet att spela livepoker ganska nära oss, jag hade lyckats spela lite livepoker i det förflutna men för det mesta sparade jag mitt livespel för resorna till Vegas. Jag är något av en rakesnobb och många små lokala kasinon är bara helt galet giriga och oprofessionella, jag hade svårt att se dem ta 5$/hand i låginsatsspel när jag visste att jag kunde sitta hemma och få bonus eller rakeback, chilla i min soffa och kolla på poker på TV. Men vår nya hemstad erbjöd bra spel och ordentlig kompensation för raken genom höga händer, tävlingar och freerolls, plötsligt fann jag mig själv blanda in livepoker i mitt spelande. Efter att ha spelat ungefär en månad insåg jag att de människor som jag hade varit så oförskämd och hatfull mot på nätet i verkligheten var riktigt trevliga människor. När jag spelar live är min tilt-faktor otroligt låg, jag kan se människors motivation och varför de spelar dåligt ibland, de spelar för underhållning och för att ha kul, inte för vinst. Mitt onlinespel började omedelbart ge bättre resultat, jag spelade fokuserat och positivt. Jag föreställde mig människorna online som spelade dåligt för min inre syn, som den snälla killen Tim som jag pratade football med i sex timmar, som trevliga människor, bara dålig pokerspelare. Jag älskade spelet igen och tog med mig passion till borden varje dag!
Som slutsats, detta är inte en uppsats om hur du borde spela livepoker, men försök att komma ihåg att människorna du spelar mot är just det, människor. De förtjänar respekt och att hellre frias än fällas, en del är där för att spendera lite tid, massor är där för att vinna, men de flesta är där för att ha roligt. Jag spendera mycket tid på att slösa energi på negativa kvaliteter och skadade mitt spel under lång tid. Fall inte i den bittra, hatiska fälla som slavandet kommer hota att dra ner dig i, höj dig över det. Att försöka få tillbaka kontroll över dina känslor är en pågående process som är nästan en lika stor utmaning som spelet i sig själv. Men minns detta, genom att sträva mot att bli den person och spelare som du strävar efter förbättrar du inte bara ditt spel, utan du förbättrar dig själv, du förbättrar ditt liv. Ha lust för tävlan, försök att förstå dina motståndares mål med spelet och respektera verkligen spelet. Jag ser alltför många unga människor som inte bara visar dålig respekt för spelet men också för andra spelare. Vår generation är alltför talangfull och begåvad för att inte kunna förmå sig till att visa respekt, ära och jobba för ett briljant spel. Jag hoppas att vi inte lämnar ett sådant poker-arv till spelare i framtiden, vi är för smarta för det. Vi ses vid borden! Lycka till!
